Låt oss vara tydliga från början: Högern älskar inte kärnkraft per se. Den politiska högern gör snarare det som deras mecenater vill.
Vi har alla i Sverige levt igenom åratal av propaganda från högerpartier om kärnkraft. Sammanfattningsvis menar den svenska politiska högern att kärnkraft behövs, och att allt som är fel med elförsörjningen i Sverige beror på att Miljöpartiet ensidigt har lagt ner kärnkraften. Högerpolitiker, så kallade ”experter”, influencers och troll påminner oss ständigt om hur billig elen var innan staten började lägga ner kärnkraftsanläggningar.
Det högern ”glömmer” att nämna är att elmarknaden på den tiden inte var privatiserad. I dag betalar vi ett europeiskt elpris, inte ett svenskt, och efter högerns privatiseringar präglas elmarknaden av privata monopol. Detta är mest märkbart i den så kallade ”fria marknaden” inom elnätsbolag där den sittande högerregering ger dem laglig rätt att höja elnätsavgift i stort sätt hur mycket och som de vill.
Men vad vill högern egentligen? Som sagt inledningsvis: högern vill göra det deras finansiärer kräver – ännu en mjölkning av skattebetalarna.
Klimatgranskaren berättar i ett inlägg på Facebook att Vattenfall har vänt i frågan och nu kräver att svenska staten – det vill säga vi som betalar skatt – ska äga nya reaktorer, eftersom de annars blir för dyra.
Jösses. Om det ändå hade funnits experter som påtalat detta från början… – i fall du inte förstår så är denna mening 100% sarkastisk. Det saknades inte då, och det saknas fortfarande inte idag experter som varnar att ny kärnkraft är för dyr och olönsam. En sådan person var exempelvis f.d. VD på Vattenfall som sparkades av regeringen – eller snarare ”avrättades politiskt” av Sverigedemokraterna – på grund av hans så kallade motstånd mot ny kärnkraft just för att den skulle bli så dålig och olönsam.
Klimatgranskaren har tidigare avslöjat att kärnkraftsprojektet är så dyrt och olönsamt att det riskerar hela Vattenfalls så kallade kreditvärdighet. Detta trots att den svenska staten – återigen: våra skattepengar – erbjuder miljarder i ekonomiskt stöd till företag som vill bygga ny kärnkraft, samt är beredd att låta oss elkonsumenter betala nya skatter för att finansiera satsningarna.
Sammanfattningsvis: garanterat pris, kreditgarantier, statliga lån och numera även statligt ägande. Vem betalar? Vi, de svenska skattebetalarna. Vem får pengarna?
Nu kommer säkert många som läser detta att reagera och tänka att jag inte tänker klart. Vattenfall är ju ett statligt bolag. Men vi ska inte glömma att detta inte bara handlar om Vattenfall, utan om alla företag som vill bedriva ny kärnkraft. Med andra ord: Vattenfall öppnar dörren, och privata aktörer som E.ON eller Fortum följer efter. Pengarna jag nämnde tidigare hamnar förstås hos aktieägarna.
Egentligen är detta ett upprepande av det vi såg tidigare med skolan, vård och järnvägars privatiseringar:
- Staten äger.
- Staten står för de tunga investeringarna.
- Den operativa driften ”skänks bort” via upphandling till privata aktörer som driver verksamheten och tar betalt.
- Stora aktieägare och styrelsemedlemmar skrattar hela vägen till banken efter att ha fått dubbla vinster: investeringar och startkapital betalda med skattemedel, och därefter fakturering av konsumenterna. Oavsett betalar skattebetalarna minst två gånger.
- Too big to fail: När kärnkraften väl är byggd går den inte att lägga ner – utan den förlorar Sverige elproduktion. Dessutom lägger man inte ner miljardinvesteringar utan att kräva avkastning.
- Och så de nya svängdörrarna mellan politik och näringsliv: kärnkraftens högsta chefer blir tjänstemän i Regeringskansliet eller ministrar, medan ministrar och tjänstemän senare belönas med toppjobb i kärnkraftsbolagen. Precis som det redan idag händer inom järnväg, skola och vård.
Simsalabim, oändlig cash machine!








